Fiskepråm

Fisket efter ål har varit mycket viktigt längs kusterna i södra Sverige. Det är vandringsålen som på sin väg till Sargassohavet har fiskats under hösten, blankålen som den också kallas, är då fullvuxen. Fiskeredskapen har varit många, men de viktigaste var ålhommor eller ryssjor, en slags strut där ålen endast kan komma in men inte ut. Under 1900-talet blev redskapen större, de kallades ålbottengarn.

Dessa bottengarn sattes från land och ut i havet och för att förankra dem slogs grova pålar ner i havets botten. Till detta arbete krävdes det arbetsplattformar, flytande sådana, pråmar. På en del platser använde man två rejäla båtar som kopplades samman med grova balkar, men mera vanligt blev det med en flatbottnad stor pråm.

En grov så kallad hejareställning placerades på lämplig plats så man kunde hissa upp en tung järnhammare, som användes för att slå ner de grova stolparna i havets botten. Till detta kopplades en motor med vinsch.

Dessa pråmar var oftast inte ett arbete för båtbyggare, det var snickeriarbete.


20 - Flateka / Landgångspram

20 - Flateka / Landgångspram

17 fot. Längd 5165, bredd 1840 mm. Byggd på 1930-talet av Magnus Larsson i Lilla Hammar, Skåne.

250kr Exkl moms: 200kr

28 - Pålpråm

28 - Pålpråm

20 fot. Längd 5930, bredd 2220 mm. Byggd 1940 av Magnus Larsson i Lilla Hammar, Skåne. Spant och översta bordgång ek, i övrigt gran.

625kr Exkl moms: 500kr

29 - Garnpråm

29 - Garnpråm

19 fot. Längd 5870, bredd 2310 mm. Byggd 1950 av bröderna Nilsson i Lilla Beddinge, Skåne.

250kr Exkl moms: 200kr

87 - Ålbottengarnspråm

87 - Ålbottengarnspråm

Längd 7550, bredd 3700 mm. Byggd i slutet av 1940-talet av Karl Andersson och Gustav Österström. Brukad av fiskelaget på Utlängan. Tillverkad av gran och furu. Försedd med motor Beijer 8 hk.

500kr Exkl moms: 400kr

Visar 1 till 4 av 4 (1 sidor)