19 fot. Längd 5720, bredd 2030 mm.
Byggd 1971 av Gunnar Svensson i Mölle, Skåne. Köl, stävar och spant i ek, bordläggning av furu. Försedd med 7 hk motor Penta MD 1.

3 ritningsblad i skala 1:10.

• 11 A Konstruktionsritning
• 11 B Spantritning
• 11 C Linjeritning

Uppmätning nr 11, oktober 1979.

---

Skånesnipa

Snipa, spetsgattad och rundgattad

Ofta hör man namnet snipa på en båt, ett namn som numera ofta blir felaktigt på en del båtar. Men namnet hör samman med de äldre öppna båtar som var mycket slanka i sina linjer och spetsiga både i för och akter. Dessa båtar var lättrodda och egentligen anpassade för mera skyddade vatten, men trots det så finner vi många snipor som brukats i öppna havet. Som Ölandssnipan, Gotlandssnipan, Skånesnipan i södra Sverige. I insjöarna finner vi Vänersnipan och Vättersnipan. De mest ”snipiga” båtarna finner man i Norges fjordar och kuster, som Oselvern och Nordlandsbåten, oerhört slanka båtskrov för rodd och segling.

Brukandet av båten har spelat stor roll, för fiske med tunga redskap ute till havs var den slanka snipan inte bärig nog. Båtbyggaren fyllde på med en mera fyllig för och akter, men nu var båten inte så lik en spetsig snipa längre, och vi kallar denna båt för rundgattad. Sådana växte fram i Bohuslän med sitt grova hav, där fick båttypen också ett eget namn, Kosterbåten.

På Kosteröarna fanns det förr duktiga båtbyggare som troligen gett namn åt båttypen. Tidigt började man att bygga däck på båtarna för att öka säkerheten, något som också spreds söderut i landet. I Blekinge har det funnits många duktiga båtbyggare, och redan i slutet av 1800-talet började man bygga rundgattingar som också blev däckade. Märkligt nog får de namnet Kosterbåtar eller till och med Blekingekostrar.

Tyvärr håller vi på att mista den riktiga benämningen på våra båttyper och vi hör ibland "kostersnipa" till exempel. Vad är det? En rund- eller spetsgattad båt?

Snipan har sitt ursprung i våra nordiska båtar från äldre tid. Vikingatidens båtar var snipor, mycket slanka och verkligen spetsgattade, typiskt för den tiden var att stävarna var höga. Det är något som finns kvar i de flesta av våra båttyper, dock inte så höga, stävarna sticker upp bara en liten bit över båtskrovet, och detta endast för att vara vackert. Den nordiska snipan är vacker.

---

Motorsnipa - Motorbåt

Egentligen är det inte mer än 100 år sedan vi för första gången placerade en motor i en fiskebåt. I Blekinge var det år 1904, en Höör-motor på 4 Hk, vars värde var mer än 4 gånger båtens. 

Därefter gick det snabbt, fiskarna insåg att det var lönsamt, nya motortyper utvecklades, blev billigare och mera driftsäkra. I början tog man båtar som var byggda för segel, i akterstäven höggs ur för propellern och hål borrades för hylsa och axel. En sådan båt kan studeras på ritning nr 103, under 1920-talet fick den motor och däck. Men på ritningen är den rekonstruerad till sitt seglande ursprung.

Det dröjde inte länge förrän man byggde båtar som var anpassade för både motor och propeller. Dessutom förändrade man båtskrovets form för bärighetens skull, både i för och akter. För många båtbyggare tog det tid att ställa om ögonens syn på båtformen, det var först efter kriget som man blev mera motorbåtbyggare.

Det utvecklades små inombordsmotorer också, lämpliga för små båtar på 14 – 15 fot. En sådan är på ritning nr 34. Den första byggdes på Hästholmen 1951 till en inomskärsfiskare som brukade båten dagligen under 30 år. Båten var försedd med en 2 Hk AW-motor.

Dock var båtmotorn en välsignelse för större båtar som var tunga att hantera, med en motor med backslag kunde båten ta sig fram säkert även i grovt väder. Tidigt började man att bygga en kapp (huv) över motorn, men mycket snart blev hela båten överbyggd med däck och rum för besättningen. Säkerheten ökade markant.

---

Båtritningar

Uppmätningarna är gjorda från befintliga båtar som är traditionellt byggda. En del är fortfarande i bruk, några förvaras på olika museer och några finns kvar som vrak på olika platser. En del av dessa vrak är mer eller mindre sönderfallna, men är rekonstruerade på ritningen. Flera båtar är borta och finns inte mera.

Till de flesta ritningar följer ett kompletterande blad med uppgifter om material och dimensioner. På ritningen visas båtarna i profil utvändigt samt profil genomskärning vid CL. I plan, vardera halvan med inredning respektive utan. Samtliga spant finns utritade. De flesta ritningarna är i skala 1:10, men några är i skala 1:20.

Ritningarna är utskrivna på bestruket standardpapper 90g, oftast i storlek A1, men kan vara större (t.ex. vrakeka 28 fot) eller mindre. Ritningsbladen skickas rullade i papprulle.