Vänersnipa

Snipa, spetsgattad och rundgattad

Ofta hör man namnet snipa på en båt, ett namn som numera ofta blir felaktigt på en del båtar. Men namnet hör samman med de äldre öppna båtar som var mycket slanka i sina linjer och spetsiga både i för och akter. Dessa båtar var lättrodda och egentligen anpassade för mera skyddade vatten, men trots det så finner vi många snipor som brukats i öppna havet. Som Ölandssnipan, Gotlandssnipan, Skånesnipan i södra Sverige. I insjöarna finner vi Vänersnipan och Vättersnipan. De mest ”snipiga” båtarna finner man i Norges fjordar och kuster, som Oselvern och Nordlandsbåten, oerhört slanka båtskrov för rodd och segling.

Brukandet av båten har spelat stor roll, för fiske med tunga redskap ute till havs var den slanka snipan inte bärig nog. Båtbyggaren fyllde på med en mera fyllig för och akter, men nu var båten inte så lik en spetsig snipa längre, och vi kallar denna båt för rundgattad. Sådana växte fram i Bohuslän med sitt grova hav, där fick båttypen också ett eget namn, Kosterbåten.

På Kosteröarna fanns det förr duktiga båtbyggare som troligen gett namn åt båttypen. Tidigt började man att bygga däck på båtarna för att öka säkerheten, något som också spreds söderut i landet. I Blekinge har det funnits många duktiga båtbyggare, och redan i slutet av 1800-talet började man bygga rundgattingar som också blev däckade. Märkligt nog får de namnet Kosterbåtar eller till och med Blekingekostrar.

Tyvärr håller vi på att mista den riktiga benämningen på våra båttyper och vi hör ibland "kostersnipa" till exempel. Vad är det? En rund- eller spetsgattad båt?

Snipan har sitt ursprung i våra nordiska båtar från äldre tid. Vikingatidens båtar var snipor, mycket slanka och verkligen spetsgattade, typiskt för den tiden var att stävarna var höga. Det är något som finns kvar i de flesta av våra båttyper, dock inte så höga, stävarna sticker upp bara en liten bit över båtskrovet, och detta endast för att vara vackert. Den nordiska snipan är vacker.


42 - Vänersnipa

42 - Vänersnipa

18 fot. Längd 5340, bredd 1330 mm. Byggd omkring 1927, okänd byggare. Användes i Vänern. Helt i gran.

375kr Exkl moms: 300kr

44 - Vänersnipa

44 - Vänersnipa

21 fot. Längd 6500, bredd 1490 mm. Byggd 1925 av Gustav Eriksson, Kilane, Dalsland. Helt i gran.

375kr Exkl moms: 300kr

46 - Vänersnipa

46 - Vänersnipa

19 fot. Längd 5690, bredd 1640 mm. Byggd 1952 av Adolf Larsson i Gubberönningen, Dalsland. Helt av gran.

500kr Exkl moms: 400kr

48 - Vänersnipa

48 - Vänersnipa

19 fot. Längd 5730, bredd 1400 mm. Byggd troligen på 1920-talet av August Andersson på Torsö i Vänern. Helt i gran.

375kr Exkl moms: 300kr

53 - Vänersnipa

53 - Vänersnipa

18 fot. Längd 5615, bredd 1490 mm. Byggd på 1920-talet av Lars Johansson (Harpans-Lars) i Klöveskog, Dalsland. Helt i gran.

250kr Exkl moms: 200kr

56 - Vänersnipa / Roddsump

56 - Vänersnipa / Roddsump

20 fot. Längd 6150, bredd 1495 mm. Byggd 1950 av Einar och Gösta Johansson, N Timmervik, Dalsland. Helt i gran.

250kr Exkl moms: 200kr

59 - Vänersnipa

59 - Vänersnipa

19 fot. Längd 5760, bredd 1520 mm. Byggd ca 1897 av Karl Oskar Andersson, Ö Järn, Grinstad, Dalsland. Helt i gran.

250kr Exkl moms: 200kr

72 - Vänersnipa

72 - Vänersnipa

19 (20) fot. Längd 5800, bredd 1600 mm. Byggd 1924 av Karl Hulander i Botten vid Vänern. Helt i gran.

250kr Exkl moms: 200kr

91 - Vänersnipa Laxbåt

91 - Vänersnipa Laxbåt

24 fot. Längd 7400, bredd 2180, djup 740 mm. Byggd ca 1880 av Daniel Johansson, Ålön. Ägare Älvsborgs Läns Museum. Byggd helt i gran.

375kr Exkl moms: 300kr

Visar 1 till 9 av 9 (1 sidor)