104 - Rundgatting 'Marie'

Längd 5650, bredd 2190, djup 760, djupgående 620 mm.
Byggd troligen omkring 1910 av Sven-Johan Olsson, Joggesö. Ägare Blekinge Museum, BLM 17.463. Uppmätt och rekonstruerad till sitt ursprungliga utseende. Byggd helt i ek.

5 ritningsblad i skala 1:10.

  • 104 A  Segelritning
  • 104 B  Konstruktionsritning profil
  • 104 C  Konstruktionsritning plan
  • 104 D  Spantritning
  • 104 E  Linjeritning

Uppmätning nr 104, år 2012.


Segelsnipa - Rundgatting

Snipa, spetsgattad och rundgattad

Ofta hör man namnet snipa på en båt, ett namn som numera ofta blir felaktigt på en del båtar. Men namnet hör samman med de äldre öppna båtar som var mycket slanka i sina linjer och spetsiga både i för och akter. Dessa båtar var lättrodda och egentligen anpassade för mera skyddade vatten, men trots det så finner vi många snipor som brukats i öppna havet. Som Ölandssnipan, Gotlandssnipan, Skånesnipan i södra Sverige. I insjöarna finner vi Vänersnipan och Vättersnipan. De mest ”snipiga” båtarna finner man i Norges fjordar och kuster, som Oselvern och Nordlandsbåten, oerhört slanka båtskrov för rodd och segling.

Brukandet av båten har spelat stor roll, för fiske med tunga redskap ute till havs var den slanka snipan inte bärig nog. Båtbyggaren fyllde på med en mera fyllig för och akter, men nu var båten inte så lik en spetsig snipa längre, och vi kallar denna båt för rundgattad. Sådana växte fram i Bohuslän med sitt grova hav, där fick båttypen också ett eget namn, Kosterbåten.

På Kosteröarna fanns det förr duktiga båtbyggare som troligen gett namn åt båttypen. Tidigt började man att bygga däck på båtarna för att öka säkerheten, något som också spreds söderut i landet. I Blekinge har det funnits många duktiga båtbyggare, och redan i slutet av 1800-talet började man bygga rundgattingar som också blev däckade. Märkligt nog får de namnet Kosterbåtar eller till och med Blekingekostrar.

Tyvärr håller vi på att mista den riktiga benämningen på våra båttyper och vi hör ibland "kostersnipa" till exempel. Vad är det? En rund- eller spetsgattad båt?

Snipan har sitt ursprung i våra nordiska båtar från äldre tid. Vikingatidens båtar var snipor, mycket slanka och verkligen spetsgattade, typiskt för den tiden var att stävarna var höga. Det är något som finns kvar i de flesta av våra båttyper, dock inte så höga, stävarna sticker upp bara en liten bit över båtskrovet, och detta endast för att vara vackert. Den nordiska snipan är vacker.


Båtritningar

Uppmätningarna är gjorda från befintliga båtar som är traditionellt byggda. En del är fortfarande i bruk, några förvaras på olika museer och några finns kvar som vrak på olika platser. En del av dessa vrak är mer eller mindre sönderfallna, men är rekonstruerade på ritningen. Flera båtar är borta och finns inte mera.

Till de flesta ritningar följer ett kompletterande blad med uppgifter om material och dimensioner. På ritningen visas båtarna i profil utvändigt samt profil genomskärning vid CL. I plan, vardera halvan med inredning respektive utan. Samtliga spant finns utritade. De flesta ritningarna är i skala 1:10, men några är i skala 1:20.

Ritningarna är utskrivna på bestruket standardpapper 90g, oftast i storlek A1, men kan vara större (t.ex. vrakeka 28 fot) eller mindre. Ritningsbladen skickas rullade i papprulle.

Storlek
Längd 5650 mm
Bredd 2190 mm
Djup 760 mm
Djupgående 620 mm
  • Artikelnummer: 104
  • Lagerstatus: Finns i lager
  • 625kr

  • Exkl moms: 500kr

Relaterade produkter

104A - Segelritning rundgatting 'Marie'

104A - Segelritning rundgatting 'Marie'

Färglagd segelritning av rundgatting 'Marie'. Byggd troligen omkring 1910 av Sven-Johan Olsson, Joggesö. Ägare Blekinge Museum, BLM 17.463. Uppmätt och rekonstruerad till sitt ursprungliga utseende.

200kr Exkl moms: 160kr

Tags: Joggesö, Blekinge Museum